Superwoman

Först en bild på gårdagens kvällsfika. Scones med smör och gurka till en kopp kamomillte.



Här ser ni hur Lukas gått lös på min lilla rallybil. Nu när rostfläckarna är borta är bara det i sig ett sådan extremt lyft för Billy, som den gamla ägaren döpte den till ;)
När jag nu valt nya överdrag till sätena och Lukas satt fast rally-stänkskydd bara för skojs sådär - så ser den ju riktigt bra ut tycker jag. Billys gubbighet har liksom sjunkit ett par snäpp. För övrigt tycker jag det ser lite kul ut med just de här rallyinslagen, till ett solskydd med Scooby doo på ;P



Det har varit en väldigt varm och skön dag idag. Vi har försökt hålla oss utomhus mestadels, med undantag då Mateo blivit för varm sådär. En sväng på affären plus en extra promenix i alla fall. Till middag styrde vi upp grillat kött med bönsallad. Ärtskidor/sockerärtor från vårt trädgårdsland bland bönorna också. Underbart gott allt ihop.







Senare ikväll blir det att knata ner på jobbet för att åter byta av kvällspersonalen tillsammans med Marianne. Blir kalasbra. Det blev rätt mycket sallad kvar dessutom, så min salladsburk blir ju då rent i högklass den här gången.

Snart blir det att bara mysa med Lukas i alla fall. Han är mitt uppe i nattningen av Mateo. Mateo sover otroligt bra på nätterna nu. Många nätter sover han konstat mellan ca 19.00 och ca 06.00, om inte ännu längre. Det händer fortfarande att han vill ha en extra skvätt välling allt mellan 21.00-03.00, men som sagt inte varje natt. Däremot kan just själva läggandet ta någon timme och då är det skönt sånna här kvällar då vi är hemma båda två och har möjlighet att byta av varandra. Här skulle jag vilja passa på att ge en stor-varm applåd till alla ensamstående som dag ut och dag in fixar detta själv. Nog är det många kvällar då det bara är en av oss hemma vid nattningen och nog klarar vi av det. Men, just att ha någon att dela det med. Att sammarbeta med och som sagt kunna bytas av med - är guld värt. Har man ingen att dela det med så har man väl rent krasst inte så mycket annat till val än att just fixa det ändå. Jag vill dock ändå få sagt att ni gör det bra. Känn er bra. Känn er fantastiska. Som Superman, eller Superwoman.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0