Tänk vad vi kan! :)
Vi har länge funderat på att göra någon slags skyddsvall/vägg vid vår skötbädd i tvättstugan, eftersom ena sidan annars är öppen mot tvättstället. Dit vill vi varken ha ner Bebis eller de grejer vi ska använda under blöjbytet. Så... Igår började preggot fundera. Vi har en del skumgummi, tänkte jag. Sedan gick det ganska snabbt att komma på hur man på ett ungefär skulle gjort. Det hela gick till ungefär som det brukar här hemma. Jag sa till Lukas "Man skulle haft en bit playwood eller nåt...". Och plötsligt kommer han bärandes med en sån! Helt perfekt var det, hehe. Jag har gjort det lite mjukare arbetet. Klippt ut skumgummi och tyg. Vi hade en bit plastad froté till övers, efter att jag klippt ut för att ha i spjälsäng och i vagnen. På ren chansning - vet inte alls om det kommer fungera som jag hoppas på - har jag vänt den glatta sidan utåt. Jag tänker att man då ska ha någon slags chans att torka av tyget, OM det skulle bli smutsigt. Lukas har sågat, spikat, skruvat och haft sig. Jag fick rycka in för att hålla i tvättstället då det skulle tillbaka. Annars har han ju som gjort hårdgörat. Men, det känns kul att vi gjort den där tillsammans och det ser inte alls så dumt ut. Perfekt :)
Nu blir det en kaffekopp här i soffan för oss och resten av kvällen ska vi bara ha fredagsmys.
Vi var hos barnmorskan i dag också och det var precis som jag antog. Det är ju svårt att veta när man inte provat på förut, men Bebis har fixerat sig! Och, det känns. Jag hade blivit ganska fundersam om hon sagt att H*n fortffarande låg ruckbar. Vissa med bäckenbesvär får det lindrigare när bebisen blir fixerad, under tiden som det för andra blir änn mer märkbart att bäckenet är uppluckrat. Tyvärr hör jag till dem som fick det lite ondare. Meeen. Det går ann. Alltså. Jag är galet less och vill inget hellre än att få ut vår lilla nya kompis. Men. Vad ska jag säga?... Jag mår som rätt bra trots allt. Trots värk och så där. Känner mig... Ja... Lycklig, är väl det ord som beskriver bäst tror jag :) Vi vet ju att det inte är tokans länge kvar åtminstone. Så, jag ska nog kunna hålla humöret hyfsat ok i alla fall.
Nu blir det en kaffekopp här i soffan för oss och resten av kvällen ska vi bara ha fredagsmys.
Vi var hos barnmorskan i dag också och det var precis som jag antog. Det är ju svårt att veta när man inte provat på förut, men Bebis har fixerat sig! Och, det känns. Jag hade blivit ganska fundersam om hon sagt att H*n fortffarande låg ruckbar. Vissa med bäckenbesvär får det lindrigare när bebisen blir fixerad, under tiden som det för andra blir änn mer märkbart att bäckenet är uppluckrat. Tyvärr hör jag till dem som fick det lite ondare. Meeen. Det går ann. Alltså. Jag är galet less och vill inget hellre än att få ut vår lilla nya kompis. Men. Vad ska jag säga?... Jag mår som rätt bra trots allt. Trots värk och så där. Känner mig... Ja... Lycklig, är väl det ord som beskriver bäst tror jag :) Vi vet ju att det inte är tokans länge kvar åtminstone. Så, jag ska nog kunna hålla humöret hyfsat ok i alla fall.
Kommentarer
Trackback
