Another day
I dag sov jag ut, vill jag lova. Jag hade som ingen brådska med att kliva upp eftersom Lukas ändå sov efter nattjobb. Klockan 12 bestämde jag mig för att det fick räcka. Då klev jag upp, gjorde lunch och började sedan mitt dagliga tv-tittande och Internet-surfande. Mycket givande liv. Jajjemän.
Alltså. Jag är en sån person som gärna vill göra det mesta själv. Jag vill i alla fall ha provat själv innan någon annan lägger sig i. På gott och ont. Det här gäller verkligen allt, har jag ju börjat få inse. Ett exempel är det här med tånaglar...........
Det var ett tag sedan jag kom ner till mina fötter... Kan jag ju säga.
Jag har vid så många tillfällen tänkt fråga Lukas, mamma eller någon kompis om jag kanske skulle kunna få lite assistans med dem, men har känt att det faktiskt finns gränser för vad jag vill ha hjälp med. Om jag knappt kan be om hjälp medhushållssysslor så ligger mina tånaglar inte särskilt bra till, helt enkelt.
Lyckligtvis har de ju så lämpligt inte vuxit särskilt snabbt! Jag undrar om man är konstruerad så... Hehe. Att de växer långsammare för att jag inte når ner. Jag tycker över huvud taget det är lite spännande det här; att inte nå ner. Jag menar... Med min längd på 148 cm.... Har jag väl ALDRIG haft några som helst problem med att marken är för långt bort. Eller vad säger ni? Det har som inte funnits på kartan att mina fötter skulle kunna vara för långt bort. Men, så har jag fått prova det också.
Ja, vilket som... I dag fick jag faktiskt ta tjuren vid hornet och be min älskade Lukas om hjälp med fötterna. Snäll som han är hann jag ju knappt formulera frågan innan han hämtat sax för att börja klippa. Så, det gick ju som bra. Det var lite jobbigt att sedan också behöva hjälp med strumporna. Men. Lyckligtvis är det ju den här perioden snart avklarad. Snart har vi bebisen på utsidan och min mage blir mer hanterbar. Det är spännande att känna på magen för att kunna ana en fot eller liknande. Men även det börjar jag kunna nu. Nu behöver vi utveckling här i huset. Barnet behövs bättre på utsidan av magen, än på insidan.
Vi fick taccos hos Lukas lillebror till middag. Väldigt gott och väldigt mysigt att få middag någon annan stans. Alltid roligt. Jag fick låna med mig Jan Bylunds film: Hemlängtan, med klipp från olika framträdanden, som jag har sett nu i kväll i sällskap av en tallrik med glass. Lukas jobbar även i natt så jag får som roa mig med det jag kan. Jan Bylund har länge varit en stor idol för mig så det var kul att få kika på den filmen igen. Förutom det har jag hunnit tvätta lite bebiskläder som låg kvar i plastpåsar. Jag delade rätt och slätt upp i två olika högar. Stickat och inte stickat, för att kunna köra utan centrifugering på det som är stickat. Jag hade väldigt svårt att tro att de där gamla kläderna som tvättats gång på gång på gång på gång på... Skulle färga av sig. Och det gick bra. Så, nu får vi se när jag tvättar upp de stickade kläderna. Då är alla kläder upptvättade som vi hittils samlat på oss. Känns riktigt bra :)
Nu hade jag faktiskt velat sova. Jag gjorde som jag skrev i förra inlägget och tog mig en liten tupplur här under kvällen. Jag ställde en klocka för att sova fram till ett program jag tänkt se och vaknade faktiskt riktigt utvilad. Skönt. Jag är väldigt trött nu också och har sovit nån halvtimme i sängen. Tyvärr lyckades jag vakna och sedan blev det svårt. Jag sitter nu med datorn i sängen och bara tar det lugnt. Har ätit en banan men känner mig ändå lite hungrig. Får se om det blir att fika ännu mer. De står ju överallt när jag läser runt att jag ska kolhydratladda nu så, varför inte, egentligen? Men vad tusan... Vi blir ju ruinerade :P
Alltså. Jag är en sån person som gärna vill göra det mesta själv. Jag vill i alla fall ha provat själv innan någon annan lägger sig i. På gott och ont. Det här gäller verkligen allt, har jag ju börjat få inse. Ett exempel är det här med tånaglar...........
Det var ett tag sedan jag kom ner till mina fötter... Kan jag ju säga.
Jag har vid så många tillfällen tänkt fråga Lukas, mamma eller någon kompis om jag kanske skulle kunna få lite assistans med dem, men har känt att det faktiskt finns gränser för vad jag vill ha hjälp med. Om jag knappt kan be om hjälp medhushållssysslor så ligger mina tånaglar inte särskilt bra till, helt enkelt.
Lyckligtvis har de ju så lämpligt inte vuxit särskilt snabbt! Jag undrar om man är konstruerad så... Hehe. Att de växer långsammare för att jag inte når ner. Jag tycker över huvud taget det är lite spännande det här; att inte nå ner. Jag menar... Med min längd på 148 cm.... Har jag väl ALDRIG haft några som helst problem med att marken är för långt bort. Eller vad säger ni? Det har som inte funnits på kartan att mina fötter skulle kunna vara för långt bort. Men, så har jag fått prova det också.
Ja, vilket som... I dag fick jag faktiskt ta tjuren vid hornet och be min älskade Lukas om hjälp med fötterna. Snäll som han är hann jag ju knappt formulera frågan innan han hämtat sax för att börja klippa. Så, det gick ju som bra. Det var lite jobbigt att sedan också behöva hjälp med strumporna. Men. Lyckligtvis är det ju den här perioden snart avklarad. Snart har vi bebisen på utsidan och min mage blir mer hanterbar. Det är spännande att känna på magen för att kunna ana en fot eller liknande. Men även det börjar jag kunna nu. Nu behöver vi utveckling här i huset. Barnet behövs bättre på utsidan av magen, än på insidan.
Vi fick taccos hos Lukas lillebror till middag. Väldigt gott och väldigt mysigt att få middag någon annan stans. Alltid roligt. Jag fick låna med mig Jan Bylunds film: Hemlängtan, med klipp från olika framträdanden, som jag har sett nu i kväll i sällskap av en tallrik med glass. Lukas jobbar även i natt så jag får som roa mig med det jag kan. Jan Bylund har länge varit en stor idol för mig så det var kul att få kika på den filmen igen. Förutom det har jag hunnit tvätta lite bebiskläder som låg kvar i plastpåsar. Jag delade rätt och slätt upp i två olika högar. Stickat och inte stickat, för att kunna köra utan centrifugering på det som är stickat. Jag hade väldigt svårt att tro att de där gamla kläderna som tvättats gång på gång på gång på gång på... Skulle färga av sig. Och det gick bra. Så, nu får vi se när jag tvättar upp de stickade kläderna. Då är alla kläder upptvättade som vi hittils samlat på oss. Känns riktigt bra :)
Nu hade jag faktiskt velat sova. Jag gjorde som jag skrev i förra inlägget och tog mig en liten tupplur här under kvällen. Jag ställde en klocka för att sova fram till ett program jag tänkt se och vaknade faktiskt riktigt utvilad. Skönt. Jag är väldigt trött nu också och har sovit nån halvtimme i sängen. Tyvärr lyckades jag vakna och sedan blev det svårt. Jag sitter nu med datorn i sängen och bara tar det lugnt. Har ätit en banan men känner mig ändå lite hungrig. Får se om det blir att fika ännu mer. De står ju överallt när jag läser runt att jag ska kolhydratladda nu så, varför inte, egentligen? Men vad tusan... Vi blir ju ruinerade :P
Kommentarer
Trackback
