To find some rest
Ja. I går var jag till stan med Josefin. Skönt att vara aktiverad ett par timmar och att äta lunch på ett annat ställe än hemma. Jag letade en klänning, för att ha någonting som passar över kroppshyddan min. Till slut hittade jag en på mamma-avdelningen på H&M. Josefin hittade ett par plagg hon ville prova och så ställde vi oss i kön till provrummen. Men alltså... Jag svettades. Och jag hade ont... Jag fick lov att inse att jag helt enkelt skulle tuppa av när jag väl kommit in i en provhytt. Jag styrde mitt kryck och pås-ekipage åt andra hållet och frågade en expedit om de hade något ställe man kunde sätta sig ner på för att vila. Neee tyvärr, sa hon. Det skulle vara i provrummen då, fortsatte hon... Då gick jag därifrån.
Jag köpte klänningen utan att prova den och tänkte att OM den inte passar, så ska vi ändå tillbaka till stan här i veckan. Den passade, kan jag ju då flika in med. Men, jag fick ju då verkligen svart på vitt hur lite möjligheter det finns till att få sätta sig ner för att vila då man är på stan. Vid skoavdelningar och inne på fik/restauranger i så fall. Det borde klädaffärer tänka mer på tycker jag. För gravida. För de som har ont någon stans. För äldre. Eller för all del; barn som är trötta i benen. Men jaja... Kul att få umgås med Josefin en stund i alla fall!
I dag blir jag ensam heeela dagen eftersom Lukas ska ut på roligheter med jobbet då han slutar för dagen. Han går även på semester nu. Känns bra. Vårt mål är att hinna träffas lite mer, helt enkelt :P
Så. Nu försöker jag komma på vad jag ska göra av den här dagen. Jag har två samtal jag skulle behövt ringa, men annars inget planerat. Får se, får se. Jag är bara så fruktansväääääärt trött i dag. Egentligen borde jag gå och lägga mig. Fast, då sover jag väl till och med ännu sämre i natt. Orkar inte med det.
Åh jisses. Vi konstaterade ju i går att sopbilen skulle komma i dag. Nu på morgonen vaknade jag av just sopbilen och slängde mig ur sängen. Med morgonrock och håret spretande i alla väderstreck - gick jag ut och styrde fram tunnan. Han hade tydligen redan hunnit ta vår sida, men kom uthoppandes och styrde vår tunna till bilen. Mycket snällt. Nu hoppas jag bara att inte allt för många grannar var hemma eller vakna så jag slapp skrämma slag på någon med mig uppsyn. Nu är jag ju redo för middagsbjudning i jämförelse med imorse. Men VILKEN TRÖTTHET! Skulle verkligen behövt sova, egentligen. Kanske man skulle ha gjort det.
Jag köpte klänningen utan att prova den och tänkte att OM den inte passar, så ska vi ändå tillbaka till stan här i veckan. Den passade, kan jag ju då flika in med. Men, jag fick ju då verkligen svart på vitt hur lite möjligheter det finns till att få sätta sig ner för att vila då man är på stan. Vid skoavdelningar och inne på fik/restauranger i så fall. Det borde klädaffärer tänka mer på tycker jag. För gravida. För de som har ont någon stans. För äldre. Eller för all del; barn som är trötta i benen. Men jaja... Kul att få umgås med Josefin en stund i alla fall!
I dag blir jag ensam heeela dagen eftersom Lukas ska ut på roligheter med jobbet då han slutar för dagen. Han går även på semester nu. Känns bra. Vårt mål är att hinna träffas lite mer, helt enkelt :P
Så. Nu försöker jag komma på vad jag ska göra av den här dagen. Jag har två samtal jag skulle behövt ringa, men annars inget planerat. Får se, får se. Jag är bara så fruktansväääääärt trött i dag. Egentligen borde jag gå och lägga mig. Fast, då sover jag väl till och med ännu sämre i natt. Orkar inte med det.
Åh jisses. Vi konstaterade ju i går att sopbilen skulle komma i dag. Nu på morgonen vaknade jag av just sopbilen och slängde mig ur sängen. Med morgonrock och håret spretande i alla väderstreck - gick jag ut och styrde fram tunnan. Han hade tydligen redan hunnit ta vår sida, men kom uthoppandes och styrde vår tunna till bilen. Mycket snällt. Nu hoppas jag bara att inte allt för många grannar var hemma eller vakna så jag slapp skrämma slag på någon med mig uppsyn. Nu är jag ju redo för middagsbjudning i jämförelse med imorse. Men VILKEN TRÖTTHET! Skulle verkligen behövt sova, egentligen. Kanske man skulle ha gjort det.
Kommentarer
Trackback
