A little bit of sun in my heart
I morse när jag ammade kring 06.00 började jag tänka på dagens stadsresa. Vagnen skulle ju med förstås... Vagnen, som jag pinsamt nog aldrig tagit isär eller satt ihop själv. Det har fallit så att Lukas gjort det de enstaka gånger vi behövt göra det. Jag har mest tänkt att; aja, klart jag fixar det! Hur svårt kan det vara egentligen?
Trots den åsikten kunde jag inte riktigt komma till ro efter det där och blev tvungen att kliva upp och ut i garaget för att prova. Nä, jag fick verkligen inte isär den. Jag slet, skakade och hade mig med den där rackarns vagnen och kände allt mer hur jag nog skulle få stanna hemma från stan i dag. Lite genant kändes det ju också samtidigt. Lukas var vaken och på jobbet redan så jag ringde honom. Han försökte förklara, men jag förstod inte. Då messade han egenhändigt ritade bilder åt mig som beskrev vad som skulle dras åt vilket håll och så där. Då gick det genast mycket bättre och jag fick då äntligen förbereda inför bilresan.
Efter den där amningen la jag ner Mateo i vår säng. Inte för att han var ledsen, för det var han inte. Han var trött och ville sova. Nä, det var för att en viss mamma tycker det är väldigt mysigt bara. När jag var klar med vagnen fick jag därför krypa ner i sängen sova med vår lille pojk en extra timme. Hur mysigt som helst! Jag hade verkligen kunnat ligga och sova hela förmiddagen, men inte Mateo. Han ville upp.
Han fick ny blöja och pyjamasen byttes mot vanliga kläder. Sedan fick han ligga och sprattla i babygymmet på hans rum under tiden som jag satt vid hans sida med min frukost. Först fick han ligga på rygg och sedan körde vi en stunds träning på mage också. Han börjar bli så duktig :)
När allt var ihopplockat åkte vi och hämtade upp Lina hos hennes mormor innan det bar av till stan. Väl framme i stan och det valda parkeringshuset - fick vi en plats längst upp och vagnen fick vi ihop utan större problem. Däremot hade jag ju lyckats glömma mjukdelen till vagnen hemma! Fy så dumt det kändes! Men, jag la ner honom direkt ner i liggdelen. Amningshandduken som kudde och en tunn filt över sig. Plus den yttre "kåpan" eller vad man nu ska kalla det tyget.
Jag köpte nog den sista julklappen i dag i alla fall. Plus nya knappar till en jacka jag gärna vill fortsätta använda. En knapp har lossnat på den och jag köpte till slut nya till alla knapphål då jag inte hittade någon som hade passat. Blir spännande att se om jag lyckas sy dit nya. Förutom det framkallade jag ett helt gäng med bilder på vår lilla familj att sätta in i ett album och även i Mateos "Första boken om mig". Lunch åt vi på Caféstation'.
Ååh... Mateo har verkligen varit så nöjd och glad hela dagen. Som han ju oftast är! Men ändå särskilt idag tycker jag. De stunder han varit vaken har leendet alltid varit nära till hands och han har i princip inte gråtit mer än lite snyft då jag inte flyttade honom snabbt nog från ena bröstet till den andra under lunchamningen :P Nä, han har varit på toppenhumör och satt i babysittern då jag och Lukas åt middag här hemma och bara charmade mig med sitt leende. Efter middagen la jag honom i babygymmet igen - där han nu somnat. Slut som artist!
Det är bra att han vilar för snart ska han bli artist på riktigt. Vi spelar nämligen "Jesusfamiljen" i årets julspel på missionskyrkan här i kommunen. Klockan 11 på julafton. Jag har varit regissör två år i rad men ska då spela Maria i år. Jag kom ju på att jag faktiskt har EN replik också..! Tänk om jag glömmer den! Och lite pinsamt just då jag nu varit regissör tidigare. Hehe. Ja jisses. Vi ska ner på kyrkan om ca 40 minuter för att öva i alla fall. Jag blir lite utan en regissör även i år, men med mindre ansvar än de två tidigare gångerna. Spännande det här :)
Trots den åsikten kunde jag inte riktigt komma till ro efter det där och blev tvungen att kliva upp och ut i garaget för att prova. Nä, jag fick verkligen inte isär den. Jag slet, skakade och hade mig med den där rackarns vagnen och kände allt mer hur jag nog skulle få stanna hemma från stan i dag. Lite genant kändes det ju också samtidigt. Lukas var vaken och på jobbet redan så jag ringde honom. Han försökte förklara, men jag förstod inte. Då messade han egenhändigt ritade bilder åt mig som beskrev vad som skulle dras åt vilket håll och så där. Då gick det genast mycket bättre och jag fick då äntligen förbereda inför bilresan.
Efter den där amningen la jag ner Mateo i vår säng. Inte för att han var ledsen, för det var han inte. Han var trött och ville sova. Nä, det var för att en viss mamma tycker det är väldigt mysigt bara. När jag var klar med vagnen fick jag därför krypa ner i sängen sova med vår lille pojk en extra timme. Hur mysigt som helst! Jag hade verkligen kunnat ligga och sova hela förmiddagen, men inte Mateo. Han ville upp.
Han fick ny blöja och pyjamasen byttes mot vanliga kläder. Sedan fick han ligga och sprattla i babygymmet på hans rum under tiden som jag satt vid hans sida med min frukost. Först fick han ligga på rygg och sedan körde vi en stunds träning på mage också. Han börjar bli så duktig :)
När allt var ihopplockat åkte vi och hämtade upp Lina hos hennes mormor innan det bar av till stan. Väl framme i stan och det valda parkeringshuset - fick vi en plats längst upp och vagnen fick vi ihop utan större problem. Däremot hade jag ju lyckats glömma mjukdelen till vagnen hemma! Fy så dumt det kändes! Men, jag la ner honom direkt ner i liggdelen. Amningshandduken som kudde och en tunn filt över sig. Plus den yttre "kåpan" eller vad man nu ska kalla det tyget.
Jag köpte nog den sista julklappen i dag i alla fall. Plus nya knappar till en jacka jag gärna vill fortsätta använda. En knapp har lossnat på den och jag köpte till slut nya till alla knapphål då jag inte hittade någon som hade passat. Blir spännande att se om jag lyckas sy dit nya. Förutom det framkallade jag ett helt gäng med bilder på vår lilla familj att sätta in i ett album och även i Mateos "Första boken om mig". Lunch åt vi på Caféstation'.
Ååh... Mateo har verkligen varit så nöjd och glad hela dagen. Som han ju oftast är! Men ändå särskilt idag tycker jag. De stunder han varit vaken har leendet alltid varit nära till hands och han har i princip inte gråtit mer än lite snyft då jag inte flyttade honom snabbt nog från ena bröstet till den andra under lunchamningen :P Nä, han har varit på toppenhumör och satt i babysittern då jag och Lukas åt middag här hemma och bara charmade mig med sitt leende. Efter middagen la jag honom i babygymmet igen - där han nu somnat. Slut som artist!
Det är bra att han vilar för snart ska han bli artist på riktigt. Vi spelar nämligen "Jesusfamiljen" i årets julspel på missionskyrkan här i kommunen. Klockan 11 på julafton. Jag har varit regissör två år i rad men ska då spela Maria i år. Jag kom ju på att jag faktiskt har EN replik också..! Tänk om jag glömmer den! Och lite pinsamt just då jag nu varit regissör tidigare. Hehe. Ja jisses. Vi ska ner på kyrkan om ca 40 minuter för att öva i alla fall. Jag blir lite utan en regissör även i år, men med mindre ansvar än de två tidigare gångerna. Spännande det här :)
Kommentarer
Trackback
