Att påverka
Nu var det ett tag sedan jag skrev känner jag. Ett antal gånger sedan sist, har jag haft massvis som jag tänkt berätta här i bloggen. Tyvärr har jag varit något alldeles fruktansvärt trött på sistone och därför inte orkat vara speciellt kreativ eller inspirerad. Mycket jobbande och mycket att tänka på i övrigt gör en trött...Men! Nu ska vi se vad jag kan prestera här.
En sak som slog mig för ett tag sedan, var hur mycket en person egentligen kan påverka en eller flera andra. Det som fick mig att tänka på det just den gången, var då en kompis berättade att hon följt mina råd från ett av mina blogginlägg...
Va?...Lyssnar någon på vad jag säger?? Tänkte jag då, vill jag lova...På ett vis blev jag väldigt glad att jag positivt kunnat påverka någon genom mitt skrivande. Det är vad jag allra helst vill åstadkomma! Men samtidigt förstod jag också, hur viktigt det faktiskt är, att tänka på vad man egentligen säger eller skriver.
Om jag, som dum "nyvxen", (som det ju heter enligt den där lilla boken man får hem efter studenten) får ge er ett råd...Så är det att tänka på vilka värderingar och åsikter ni ger andra människor.
För inte finns det väl något värre än att försöka arbeta med någon som dumförklarar en eller bara gör det svårt att sammarbeta?
Eller att försöka vara trevlig mot någon i kassan på matvaruaffären, som inte ens behagar säga "Hej" när man kommer och ska betala.
...Eller för all del, att det som tycks vara allra viktigast, är hur man ser ut eller hur bra man presterar i olika sammanhang.
Allt man gör under en dag, får andra uppleva. Jag själv kanske inte tänker på mitt uppförande...Men de som får bemöta det, kommer tänka på det desto mer. Om jag inte hälsar på mina arbetskamrater, kan de säkerligen börja tycka att jag är otrevlig och osocial och kommer antagligen sluta hälsa på mig också. Om jag tränger mig före i kön på konsum, kommer jag mötas av arga kommentarer och säkert få uppleva detsamma nästa gång jag träffar dessa. Om jag aldrig ringer eller ställer upp för en kompis, ska jag ha otroligt tur, om denne ändå stannar kvar.
Sluta klaga på hur alla andra uppför sig. Familjemedlemmar, arbetskamrater, kompisar, pojk/flickvänner och andra personer man behöver socialisera med. Tänk först på hur DU själv beteer dig. Är det verkligen så konstigt att denne är otrevlig? Kommer det bli bättre för att du är otrevlig tillbaka? Eller ska du kanske försöka vara trevlig mot denne ändå, i hopp om att stämningen faktiskt ska lätta en aning...?
Det här är bara en av alla miljoner saker som surrar i mitt huvud. Jag vet inte vad ni som läsare tycker om detta...Men jag har upplevt att det som räcker allra längst, är att själv behandla folk med respekt. Först och främst de som förtjänar det, men även de som inte gör det. De allra otrevligaste, kan bli de allra trevligaste, bara man bemöter dem på ett bra sätt. Ett dumt bemötande föder ofta ännu ett dumt bemötande. Så se till att sätta stopp för alla dumma bemötanden istället, för att föda dem på nytt.
Våld föder våld...
...Som man säger.
En sak som slog mig för ett tag sedan, var hur mycket en person egentligen kan påverka en eller flera andra. Det som fick mig att tänka på det just den gången, var då en kompis berättade att hon följt mina råd från ett av mina blogginlägg...
Va?...Lyssnar någon på vad jag säger?? Tänkte jag då, vill jag lova...På ett vis blev jag väldigt glad att jag positivt kunnat påverka någon genom mitt skrivande. Det är vad jag allra helst vill åstadkomma! Men samtidigt förstod jag också, hur viktigt det faktiskt är, att tänka på vad man egentligen säger eller skriver.
Om jag, som dum "nyvxen", (som det ju heter enligt den där lilla boken man får hem efter studenten) får ge er ett råd...Så är det att tänka på vilka värderingar och åsikter ni ger andra människor.
För inte finns det väl något värre än att försöka arbeta med någon som dumförklarar en eller bara gör det svårt att sammarbeta?
Eller att försöka vara trevlig mot någon i kassan på matvaruaffären, som inte ens behagar säga "Hej" när man kommer och ska betala.
...Eller för all del, att det som tycks vara allra viktigast, är hur man ser ut eller hur bra man presterar i olika sammanhang.
Allt man gör under en dag, får andra uppleva. Jag själv kanske inte tänker på mitt uppförande...Men de som får bemöta det, kommer tänka på det desto mer. Om jag inte hälsar på mina arbetskamrater, kan de säkerligen börja tycka att jag är otrevlig och osocial och kommer antagligen sluta hälsa på mig också. Om jag tränger mig före i kön på konsum, kommer jag mötas av arga kommentarer och säkert få uppleva detsamma nästa gång jag träffar dessa. Om jag aldrig ringer eller ställer upp för en kompis, ska jag ha otroligt tur, om denne ändå stannar kvar.
Sluta klaga på hur alla andra uppför sig. Familjemedlemmar, arbetskamrater, kompisar, pojk/flickvänner och andra personer man behöver socialisera med. Tänk först på hur DU själv beteer dig. Är det verkligen så konstigt att denne är otrevlig? Kommer det bli bättre för att du är otrevlig tillbaka? Eller ska du kanske försöka vara trevlig mot denne ändå, i hopp om att stämningen faktiskt ska lätta en aning...?
Det här är bara en av alla miljoner saker som surrar i mitt huvud. Jag vet inte vad ni som läsare tycker om detta...Men jag har upplevt att det som räcker allra längst, är att själv behandla folk med respekt. Först och främst de som förtjänar det, men även de som inte gör det. De allra otrevligaste, kan bli de allra trevligaste, bara man bemöter dem på ett bra sätt. Ett dumt bemötande föder ofta ännu ett dumt bemötande. Så se till att sätta stopp för alla dumma bemötanden istället, för att föda dem på nytt.
Våld föder våld...
...Som man säger.
Kommentarer
Trackback
