I like it
Idag har jag hunnit med en hel del faktiskt. Efter frukost, påklädning av pojken, amning och hela baletten - färgade jag mitt hår. Sådana aktiviteter är alltid lite spännande när man har en liten knodd hemma och man som förälder för tillfället är ensam. Det blev nämligen precis som jag trott. Han ville äta ännu mer lagom tills dess jag satt färgen i utväxten. Ja, sagt och gjort, vi satte oss för en matpaus med färgen i håret. Snabbt var de minuterna passerade och timern som larmade för att jag skulle sätta i resten av färgen ringde mitt under amningen. Jaa. Vad gör man? Jo, man sitter snällt kvar och gör klart sina buissnies. För att kompensera hade jag i färgen i resten av håret lika mycket-för mycket som på utväxten. Vet inte hur mycket skilldnad det gjorde, men det kändes bättre i alla fall och jag tror att håret fått en jämn färg.
Efter lunch blev det en vagnpromenad tillsammans med Ingela. Väldigt kul att få träffas och lufta lite, i dubbel bemärkelse så att säga. Promenaden blev ganska precis 1,5 timme för mig. Trots ca -20 grader.
Mateo sov gott i vagnen. Väldigt gott. Även på bron då vi kom hem sov han. Så gott att Lukas drog in honom när han börjat vara ute i över tre timmar. Han sov ungefär 3,5 timme pojk-rackarn. Och så kallt som det var måste han ju räknats som nedfryst! Nu kommer han helt klart leva minst 3,5 timme längre än han skulle gjort egentligen. Det tror jag det!
Efter promenaden knatade jag iväg på gymmet. Passar på en sån här dag då Lukas jobbat/jobbar natt och är hemma under dagen. Han hade just vaknat när jag kom hem. Så, efter en kaffe, chokladbit och två riskakor med keso och svartpeppar på - drog jag ner på gymmet för att avverka mitt enda träningspass hittils för veckan.
Det blev ett pass med Triceps och Biceps. Väldigt roligt och skönt på alla sätt och vis. Ett bra tecken på att jag kört tillräckligt hårt var väl att jag log lite inombords över tanken på att jag helst hade velat be någon om hjälp med att ta på mig jackan innan jag skulle gå. Jag var nämligen så trött i armarna att jag verkligen fick anstränga mig för att greja det själv. Som det ska vara.
Till middagen fick Mateo prova sitta i hokus-pokus stolen med lite vaddering av kläder och filtar. Ingen vidare praktisk stol för ett så litet barn. Men en stund gick det ju! Jag längtar så fantastiskt mycket tills dess han kan sitta med oss vid bordet. Det är vad han gillar mest. Att sitta i babysittern på golvet är inte alls lika lajbans.
Vi slutade i vanlig ordning i knä. Denna gång i mitt. Det är ju förstås väldigt mysigt även för oss att få ha honom så nära. Är bara så lätt att man tappar mat på honom. Snacka om bra bantningsmetod, skämt å sido sådär. Jag menar; det kan faktiskt vara rackarns svårt att få upp all mat på gaffeln när man inte har en kniv att knuffa på med! Nä men... Jag försöker i den mån jag kan att inte äta eller dricka varmt med Mateo i knät helt enkelt.
... Och så en närmare titt på frisyren. Och ta't lugnt mamma. Man kan kamma tillbaka hår över så det inte syns ;)
Jag är väl inte helt nöjd egentligen eftersom jag har så gaaalet tjockt hår. När jag då borstar över allt på ena sidan blir det så hemskt tjockt. Men, det får vara så nu. Det är lite kul med nåt helt nytt :) Och det är bara att inse: Jag har inte råd att gå till frissan.
Efter lunch blev det en vagnpromenad tillsammans med Ingela. Väldigt kul att få träffas och lufta lite, i dubbel bemärkelse så att säga. Promenaden blev ganska precis 1,5 timme för mig. Trots ca -20 grader.
Mateo sov gott i vagnen. Väldigt gott. Även på bron då vi kom hem sov han. Så gott att Lukas drog in honom när han börjat vara ute i över tre timmar. Han sov ungefär 3,5 timme pojk-rackarn. Och så kallt som det var måste han ju räknats som nedfryst! Nu kommer han helt klart leva minst 3,5 timme längre än han skulle gjort egentligen. Det tror jag det!
Efter promenaden knatade jag iväg på gymmet. Passar på en sån här dag då Lukas jobbat/jobbar natt och är hemma under dagen. Han hade just vaknat när jag kom hem. Så, efter en kaffe, chokladbit och två riskakor med keso och svartpeppar på - drog jag ner på gymmet för att avverka mitt enda träningspass hittils för veckan.
Det blev ett pass med Triceps och Biceps. Väldigt roligt och skönt på alla sätt och vis. Ett bra tecken på att jag kört tillräckligt hårt var väl att jag log lite inombords över tanken på att jag helst hade velat be någon om hjälp med att ta på mig jackan innan jag skulle gå. Jag var nämligen så trött i armarna att jag verkligen fick anstränga mig för att greja det själv. Som det ska vara.
Till middagen fick Mateo prova sitta i hokus-pokus stolen med lite vaddering av kläder och filtar. Ingen vidare praktisk stol för ett så litet barn. Men en stund gick det ju! Jag längtar så fantastiskt mycket tills dess han kan sitta med oss vid bordet. Det är vad han gillar mest. Att sitta i babysittern på golvet är inte alls lika lajbans.
Vi slutade i vanlig ordning i knä. Denna gång i mitt. Det är ju förstås väldigt mysigt även för oss att få ha honom så nära. Är bara så lätt att man tappar mat på honom. Snacka om bra bantningsmetod, skämt å sido sådär. Jag menar; det kan faktiskt vara rackarns svårt att få upp all mat på gaffeln när man inte har en kniv att knuffa på med! Nä men... Jag försöker i den mån jag kan att inte äta eller dricka varmt med Mateo i knät helt enkelt.
... Och så en närmare titt på frisyren. Och ta't lugnt mamma. Man kan kamma tillbaka hår över så det inte syns ;)
Jag är väl inte helt nöjd egentligen eftersom jag har så gaaalet tjockt hår. När jag då borstar över allt på ena sidan blir det så hemskt tjockt. Men, det får vara så nu. Det är lite kul med nåt helt nytt :) Och det är bara att inse: Jag har inte råd att gå till frissan.
Kommentarer
Trackback
