In i dimman

Vissa dagar är man ju verkligen lite som komikern Björn Gustavsson uttrycker sig "...man är liksom med fast inte riktigt med". Jag har varit så grymt trött i dag får jag säga. Ingenting klår ju tröttheten jag hade under graviditeten. Så är det bara. Men jo, jag har varit trött idag. Det känns i alla fall bra att börja dagarna strax innan 8 som vi gör nu. Svårt bara att lära sig Mateos rutiner, då de hinner ändra sig lagom till dess de känns någorlunda regelbundna. Under en rätt lång period har han behövt två längre sovstunder, med hjälp av promenad i vagn. En kring lunchtid så där och en efter middagen på kvällen. Det har fungerat bra på alla sätt och vis. Nu vet jag dock inte vad den lille filuren har för sig. Några dagar i rad nu har det verkat som om han behöver en förmiddags-, en eftermiddags- och en kvällspromenad. Mycket promenerande blir det då pojken har hemskt svårt att somna inomhus på dagtid. Nätterna sover han fantastiskt bra i sin säng. Det är dagtid som det är lite värre med den saken.



Jaa... När jag nu var ute på dagens andra promenad, det vill säga: eftermiddagspromenaden, kände jag mig som om jag var ute på fyllestyrning med vagnen. Jag körde ju trots allt ett fyrhjuligt fordon. Jag skelade säkert av trötthet. Snyggt. Jag lyckades i alla fall ta mig på affären också innan det bar av hemåt. Lyckades handla allt som stod på lappen, packa ner ALLT i påsarna utan att lämna EN ENDA grej på bandet och lyckades sedan ta mig hem på ett tryggt och säkert sätt. Så, jag är nöjd.

Nu har jag fått i mig en matlåda som blev kvar från måndagens morotsbiffar med fullkornsris. Slängde på lite keso också. En kaffekopp har jag tagit mig också. Mateo sover fortfarande gott ute på bron och Lukas är på jobbet. Jag får se vad kvällen har att bjuda på. Kan nog tänkas bli rätt lugnt faktiskt. Jag har börjat läsa lite böcker för Mateo. Vi fick flera påsar med böcker, gosedjur och liknande som jag/mina syskon haft då vi var små. Hur roligt som helst bara att kolla igenom grejerna! Han ser i alla fall så intresserad ut när jag läser och det är verkligen otroligt mysigt.

Här har vi en bild från gårdagen, då vi var bjudna på lunch hemma hos Josefin. Min och Lukas lille prins hittade sin tron. Särskilt mycket måste jag säga att jag gillar hans socke som är på vift och att han håller sitt sedvanliga grepp kring snöret på byxorna ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0