Lady_S

Ibland gör man ju helt uppenbart saker svårare för sig än man behöver. Jag ville göra en eller ett par kuddar till Bebis, eftersom vi så lämpligt fått bitar av skumgummi som kändes som helt perfekt material till de första kuddarna. Jag kollade lite mått på Internet men hittade inget jag blev riktigt nöjd med. Jag visste inte hur stor de brukar ska vara heller, men började göra en rätt liten till slut. Med tillhörande örngott då. Här om dagen köpte vi trots allt till slut en kudde, ett täcke och ett set med lakarn, örngott och påslakarn som vi fastnade för. När jag då måttade en av de fullstora skumgummibitarna mot örngottet för att se hur mycket jag skulle klippa bort, insåg jag att det passade PERFEKT i örngottet. Precis som det var bara! Vad då underbart?! Så. Nu har Bebis en kudde i spjälsängen utan att jag behövt göra så mycket som att ens klippa lite. Härligt, härligt. Den blir bra så länge H*n inte kan lyfta på huvudet och så där än. Och innan vi själva fått se/känna efter vad som är lämpligt för just vårt barn. Så tar vi den köpa kudden senare, då Bebis blivit lite större. Blir bra!







Ganska fint ändå va? :)