En stor lättnad

I går var vi faktiskt på sjukhuset med vår Mateo. Vi hade ett återbesök på barn-hjärtenheten. Av en ren slump, egentligen, upptäcktes det att ett fosterkärl inte slutit sig efter födseln som det ska göra. De tröstade oss med att det i regel går till sig helt av sig själv. Men, om inte kan man behöva operera det för att barnet bland annat inte ska få hjärtsvikt. Så, i går åkte vi dit för att få vårt rutinmässiga återbesök då man upptäckt sånt här. Mateo var så duktig. Han låg och höll mig i fingret, sög på sin napp och tittade mig rätt i ögonen under hela ultraljudsundersökningen. Det kändes jobbigt att se honom så där i sjukhusmiljö. Men det gick bra. Undersökningen visade att vår pojke är helt frisk. Kärlet har stängt sig och han hade både bra puls och blodtryck. Väldigt skönt att höra. Det gjorde mig otroligt lättad, trots att vi förstått att han inte kan må annat än bra. Han är ju så nöjd och go' man kan bli :)

Till middag i går åt vi en av mina absoluta favoriträtter. Pesto-pasta med lufttorkad skinka, paprika och solroskärnor.
Jag har just ätit resterna till lunch nu efter en skön promenad med vagnen. Det blev en promenad på 1 timme och 15 minuter.

Det blev en sväng ner på vårdcentralen för att lämna igen foglossningsbältet jag hade glömt att lämna igen.
Klockan 15 har vi nästa läkarbesök faktiskt. Vi ska på vårt första läkarbesök på BVC. I går blev han i alla fall både vägd och mätt. Så förhoppningsvis kan vi skippa den biten i dag. Bara av smidighetsskäl så där. Han var 54,5 cm lång och vägde 4125 g. Oj vad han växer pojken. Nu ska jag dricka upp mitt kaffe innan han vaknar där han ligger i mjukdelen till vagnen. För då är det minsann Mateos tur att få äta.
Nej, hehe... Det hinner jag inte ;)


Förresten! Jag fick på mig ett par av mina favoritbyxor i dag! Härligt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0