It´s alive
Solen skiner så det står härliga till och bebismagen är blottad för allmän beskådan. Lyckligtvis har vi bra med buskar och träd på vår baksida, så man klarar sig undan publik. Vi har varit hos barnmorskan i dag och blivit besiktade. Mitt blodvärde har stigit fint av blutsaften + järntabletter. Så, det fortsätter jag med. Allt var bra. Hjärtljuden lät jättefina och mitt magmått var bra. Är som lite väl spännande att ställa sig på en våg i dessa tider bara. Men, så är det. Om Bebis ska växa - måste mamma växa. Lite ovant bara.
Till lunch köpte vi var sin sallad från buffén på Konsum, som vi sedan åt i en av parkerna här. Skönt i värmen. Sedan blev det kaffe och glass hemma på altanen.
Efter det satte Lukas upp vår piltavla och vi inveg den lite. Rätt kul, men jag behöver träning. Trots att jag mestadels skrämde mig själv genom att nästan kasta pilarna på mig själv - vann jag faktiskt stort en gång. Så stort att Lukas aldrig fick högre poäng. Så, jag tänker leva på det :P
Det är ju inte bara jag som växer här hemma. Även det vi satt i trädgårdslandet växer väldigt fint! Sedan vi kom hem från Hemavan har jag velat kupa potatisen, eftersom det började vara dags för det. Nu har jag äntligen gjort det. Tro det eller ej. Man skulle kunna säga att det är 1-1 Sara VS Potatislandet. För ja. Nu är det kupat... Men det är jag också. Med Alvedon i soffan. Tur det är ett litet potatisland. Men nästa år! Då blir det kanske att vidga landet för att få plats med mer skojigheter. Jag har verkligen fått blodad tand för det här med att odla själv. Det vore ju helt fantastiskt att kunna odla så mycket som möjligt själv, i stället för att köpa allt på affären!
Till lunch köpte vi var sin sallad från buffén på Konsum, som vi sedan åt i en av parkerna här. Skönt i värmen. Sedan blev det kaffe och glass hemma på altanen.
Efter det satte Lukas upp vår piltavla och vi inveg den lite. Rätt kul, men jag behöver träning. Trots att jag mestadels skrämde mig själv genom att nästan kasta pilarna på mig själv - vann jag faktiskt stort en gång. Så stort att Lukas aldrig fick högre poäng. Så, jag tänker leva på det :P
Det är ju inte bara jag som växer här hemma. Även det vi satt i trädgårdslandet växer väldigt fint! Sedan vi kom hem från Hemavan har jag velat kupa potatisen, eftersom det började vara dags för det. Nu har jag äntligen gjort det. Tro det eller ej. Man skulle kunna säga att det är 1-1 Sara VS Potatislandet. För ja. Nu är det kupat... Men det är jag också. Med Alvedon i soffan. Tur det är ett litet potatisland. Men nästa år! Då blir det kanske att vidga landet för att få plats med mer skojigheter. Jag har verkligen fått blodad tand för det här med att odla själv. Det vore ju helt fantastiskt att kunna odla så mycket som möjligt själv, i stället för att köpa allt på affären!
Kommentarer
Trackback
