... Kneget
Nyss åkte mannen iväg på springtävling. Jag hade funderat på att följa med som supporter, men bestämde mig till slut för att stanna hemma trots allt. Det är faktiskt inte så ofta jag följer med, vilket känns ganska kasst egentligen. Men, just nu är det ju lite krångligare också. När Bebis kommit och min värk förhoppningsvis försvunnit eller i alla fall blivit bättre; då kan jag börja följa med igen. Vad ska jag dit och göra i dag? Sitta och hänga med mina ben och se hur fötterna går från oigenkännlighet till - någonting ännu värre? Nä... Alltstå nog älskar jag min man. Men nä. I dag får han klara sig själv. Dessutom verkade det som att hans föräldrar skulle dit för att kika i alla fall.
Jag stannar hemma i stället helt enkelt. Vi fick tre påsar med bebiskläder till av Lukas föräldrar. Superhärligt! Jag har tvättat upp en av de påsarna och tänkte försöka sortera dem under dagen. Ska tvätta ett lass med stora kläder också. De behöver ju tvättas även de...
OM jag känner att orken finns och att det inte gör för ont ska jag också skörda vår persilja hade jag tänkt. Dillen är ju redan portionsförpackad så fint i frysen. Persiljan däremot är fortfarande kvar. Och tänk att snart får vi ta upp potatisen också! Härligt :)
Jag stannar hemma i stället helt enkelt. Vi fick tre påsar med bebiskläder till av Lukas föräldrar. Superhärligt! Jag har tvättat upp en av de påsarna och tänkte försöka sortera dem under dagen. Ska tvätta ett lass med stora kläder också. De behöver ju tvättas även de...
OM jag känner att orken finns och att det inte gör för ont ska jag också skörda vår persilja hade jag tänkt. Dillen är ju redan portionsförpackad så fint i frysen. Persiljan däremot är fortfarande kvar. Och tänk att snart får vi ta upp potatisen också! Härligt :)
Kommentarer
Trackback
